Lönsam björk i morgon – en chansning idag

Det senaste decenniet har antalet planterade björkplantor mer än fördubblats. Skogsstyrelsen har statistik sedan 2011 och den visar att antalet björkplantor har ökat från 0,9 miljoner till 3,2 miljoner plantor år 2023. Men förhoppningar finns om att det ska bli ännu fler.  

– Vi har som målsättning att det ska öka till 40 miljoner björkplantor inom en snar framtid. Det är tio procent av alla plantor och det behövs för att det ska bli en marknad för björk, säger Urban Nilsson på SLU. 

Han är professor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp och föreståndare för Trees For Me, ett kompetenscentrum med fokus på snabbväxande lövträd. 

Det vore en enormt stor ökning på kort tid, men kanske inte omöjlig. Många skogsägare vill ha ett alternativ till gran och tall på grund av ökade skador de senaste åren och samtidigt ställer FSC krav på mer löv i certifierade skogar. Eftersom björken är inhemsk och fungerar i hela Sverige blir den ett naturligt val för många skogsägare.  

De förädlade björkplantorna är svåra att få tag på och därför är det osäkert hur många som egentligen skulle vilja plantera björk, om det fanns obegränsat med plantor. 

– Vi vet egentligen inte hur stort intresset är för björk, påpekar Urban Nilsson. 

Men det finns mycket som är okänt och osäkert i björkskogen. Inte minst när det gäller ekonomin. Det står klart när den tillgängliga forskningen sammanställs i en rapport av Skogforsk. Björken har svårt att hävda sig ekonomiskt mot de flesta barrträd och även mot hybridasp.  

Planterad vårtbjörk av ett bra genetiskt material producerar visserligen bättre än både gran och tall upp till 30 års ålder, men därefter får björken se sig omsprungen. Finska studier visar att vårtbjörken vid 60 års ålder producerat cirka 15 procent mindre volym än gran och tio procent mindre än tall.  

Ett problem för björken är att den har en lägre grundyta, det vill säga björkbeståndet kan inte hållas lika tätt som ett barrbestånd. Det påverkar ekonomin negativt.  

Urban Nilsson tycker dock inte att man ska överdriva björkens ekonomiska underlägsenhet gentemot granen. 

– Det beror på hur man räknar och tänker, säger han. 

Fram till slutavverkning är kalkylen för planterad björk och planterad gran ganska lika, men vid slutavverkningen – den absolut största intäkten under omloppstiden – är skillnaden stor. I dag blir det allra mesta av björkvirket massaved. Det gör att intäkten vid en slutavverkning av björk blir betydligt mindre än vid motsvarande avverkning av gran. 

Av sågverkens och den trämekaniska industrins totala råvaruförbrukning 2023 var enligt Biometria andelen löv bara 0,5 procent eller 178 000 kubikmeter fub, varav björk cirka 38 000 kubik.

Småsågarnas förbrukning tillkommer, uppskattningsvis mellan 10 000 och 15 000 kubik björk. Antalet björksågverk kan räknas på ena handens fingrar och de är betydligt mindre än de flesta barrsågverk.

Om efterfrågan på björktimmer blir större i framtiden kan ju lönsamheten bli mycket bättre för den björk som planteras i dag – kanske. 

– Det blir ju spekulationer, men om många planterar björk borde det bli en bättre marknad för björkvirke, säger Urban Nilsson. 

I dag får inte björk användas som konstruktionsvirke, men det finns inte någon bra anledning till att trädslaget inte skulle kunna användas i fler produkter med längre livslängd. Förutom att som i dag användas i möbler och i fanértillverkning skulle björk kunna vara en del i balkar för konstruktionsändamål eller i korslimmat trä eftersom trädslaget enligt Skogforsk har hög hållfasthet.

Björkskogens relativt korta omloppstid, 30 till 40 år i södra Sverige jämfört med granens 60 till 70 år, är också positivt för ekonomin. 

– Man får tillbaka pengarna snabbare och hinner nästan två slutavverkningar av björk under granens omloppstid, säger Urban Nilsson. 

För att förbättra ekonomin skulle en blandning av gran och björk kunna vara ett alternativ. Det kräver dock en noggrann planering, eftersom gran och björk växer olika snabbt och björken behöver gallras innan granen. 

I en vetenskaplig rapport från 2024 visar gallringsförsök att en blandning av gran och björk kan ge god ekonomi samtidigt som FSC-kraven på en tillräckligt stor lövandel i skogen uppfylls. Något som bidrog till ekonomin var dock att björken i dessa försök var självföryngrad.  

Det finns också forskning som tyder på att skillnaden mellan ekonomin hos den förädlade vårtbjörkens och den hos barrträden är så liten att förändrade förutsättningar kan ändra utfallet. Vid exempelvis stormfällning klarar sig björken bättre.  

Det kan också bli så att björken klarar sig bättre när klimatet förändras, att tillväxten ökar samtidigt som omloppstiden kan minskas. 

– För den osäkra framtiden behöver vi bli mer diversifierade i skogen. Björken är ett av verktygen. Vi kan komma i ett läge där granen inte fungerar i södra Sverige och eftersom det är mycket vi inte vet är det dumt att satsa allt på ett kort, säger Urban Nilsson. 

Läs mer Skogforsks rapport ”Björkens möjligheter i ett framtida klimatanpassat brukande av skog”

Så får du ekonomi i björkskogen 

Här är professor Urban Nilssons bästa råd för att skapa ekonomi i björkskogen: 

Förädlat :Välj de mest högförädlade plantorna. Använd inte sämre plantmaterial bara för att du inte får tag på det bästa. Då är det bättre att vänta. 

Markbehandling: Gör en bra markbehandling och viltbehandla i områden med högt vilttryck under de första två-tre åren. 

Gallring: Den första gallringen ska ske när träden är cirka tolv meter höga. Om björkskogen gallras för sent får björkarna upphissade kronor som kan vara svåra att rätta till. 

Tips: Så lyckas du med björk

• Grundregeln är att där det växer gran, passar det också att ha björk. 

• Plantera inte mer än 2 000 björkar per hektar.  

• Planterad björk behöver oftast inte röjas. 

• Björk behöver gallras hårdare än gran, eftersom den är ljusälskande.  

• De generella råden är 700 till 800 stammar per hektar efter den första gallringen och 350 till 400 efter den andra. Behovet av vetenskapliga studier kring gallring av björk är dock stort, till exempel om hur man ska gallra för att få så mycket timmer som möjligt eller största möjliga volymproduktion. 

• Stamkvista gärna på våren eller försommaren. Börja tidigt och gör det flera gånger. Stamkvistningssåg är bäst, sekatör näst bäst. 

• Björk hägnas inte eftersom det blir för dyrt. Däremot behöver man ibland viltbehandla plantorna. 

Källa: Skogssällskapet, Skogsstyrelsen