Ett examensarbete från SLU visar att tillväxten i blandskog av gran och björk är lika hög som i ett rent granbestånd. Studien utfördes i Götaland genom att välväxande, planterad gran och självföryngrad björk röjdes på tre markant olika sätt. Resultatet visade att tillväxten inte skiljer sig mellan provytorna.
Astrid Bygge som gjorde examensarbetet blev både glad och förvånad över resultatet.
– Resultaten är tidiga och på mark med väldigt hög bonitet, men i detta försök verkar man hittills inte sänka produktionen genom att röja fram blandskog. Det är intressant, kanske främst för privata skogsägare med fler mål än enbart produktion, säger hon.
Hon trodde först att det skulle vara större skillnad.
– Försöksytorna upplevdes olika när vi gick igenom dem.
Granarna i försöket är förädlade och har därför växt ikapp den självföryngrade björken. Deras diameter är större än björkarnas, oavsett behandling. De olika röjningsstrategierna har inte påverkat diameter- eller höjdfördelningarna, den totala tillväxten eller grundytans ökning.
Blandskogsbestånden erbjuder alltså ökade ekosystemtjänster utan att förlora produktivitet jämfört med monokulturen.
– I en del av försöket har man sparat stora, fina björkar i stället för små granar. Gran är dock det dominerande trädslaget. De grövsta granstammarna står för merparten av tillväxten, och eftersom den inte påverkas av röjningarna kan man röja fram olikheter.
Slutsatsen är alltså att det går att spara björkar och små träd utan att huvudstammarna eller grundytan påverkas. Blandade trädstorlekar bidrar till en diversifiering av skogen vilket skapar bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Ökad andel lövträd ger också mer viltfoder.
Blandskog ger också större riskspridning. Motståndskraft mot skadegörare ökar, och när en dålig gran lämnar plats åt en frisk björk utnyttjas marken bättre. I det långsiktiga försöket undersöks möjligheten att omföra ett planterat granbestånd till ett hyggesfritt. Kostnaden för omföring är lägre i ett röjningsbestånd än i ett avverkningsmoget bestånd, men det är ännu för tidigt att säga något om de resultaten.
Astrid Bygges studie visar att det finns stora möjligheter att forma bestånd i röjningsfasen genom trädslagsval och diameterfördelning, och att de val som görs påverkar beståndsutvecklingen. Resultaten behöver dock utvärderas över längre tid.
– Det är viktigt att skogliga försök äger rum i alla delar av landet. Hur blir resultaten av liknande försök i Svealand och Norrland? Där är tillväxten annorlunda än på dessa sydliga försöksplatser med höga boniteter, säger Astrid Bygge.
En annan fråga är hur förutsättningarna är i bestånd där både gran och björk är naturligt föryngrad.
– De planterade granarna i försöket hade ett tydligt försprång mot björkarna. Det vore spännande att mäta försöksytorna igen i gallringsstadiet. Granarnas piskskador och björkarnas kronlängd mättes inte, det vore också intressant att studera i framtida projekt.
Astrid Bygge som i dag jobbar med forskning på Skogforsk hoppas att studien ska uppmuntra markägare som vill testa något nytt och röja fram blandskog.
– Det ska vara roligt att ha skog. Om det innebär att man är ute och röjer själv är det jättebra, och om man tar in hjälp med röjningen är det också jättebra. Det viktiga är att det blir gjort.
Även ur ekonomiskt perspektiv är det gynnsamt att ha skogar man trivs i, anser Astrid Bygge.
– Då är man där och ser när åtgärder behövs. Att gå runt och se hur det ser ut, det är egentligen det viktigaste av allt. Röj fram fler olikheter!
Läs mer i tidigare SKOGEN om naturlig björkföryngring här
Tips/ våga prova
Måste du göra som alla andra? Astrid Bygge uppmuntrar skogsägare att våga prova nya grepp och röja fram olikheter. Motståndskraft mot skadegörare skapas även på landskapsnivå, det är bra att markägare gör på olika sätt.
1. Utgå från fastighetens förutsättningar. Vilka trädslag i beståndet växer bra? För ett bra resultat är det viktigt att hitta en strategi redan i början och hålla sig till den.
2. Vilka olika mål har du med fastigheten. Hur kan varje bestånd bidra?
3. Skapa den skog du själv vill ha. Det blir roligare med variation. Våga göra annorlunda.
4. Det går att sätta färre granplantor och gynna självsått björkuppslag. Tänk på att björken får svårt att komma ikapp granen om du röjer bort den.
5. Även om skogen kan se trist ut i röjningfasen blir den fin när den kommer till gallringsfasen.
6. Det viktigaste är att åtgärder blir gjorda i tid och att det är trevligt att vara i sin skog, anser Astrid Bygge.
Så gjordes försöket
Astris Hygges studie utfördes i ett röjningsexperiment på två platser med sex försöksytor i Västra Götaland. Provytorna hade röjts på 0,08 hektar med en buffertzon på fem meter enligt följande sätt:
1 Granmonokultur med jämn diameterfördelning. All björk röjdes bort och de största granarna sparades.
Syfte: Att skapa en granmonokultur.
Mål: Att forma kommersiella bestånd och möjliggöra slutavverkning av alla träd.
2 Blandskog med ojämn diameterfördelning där 12,5 procent utgjordes av de sparade, största träden och resten av mindre stammar av både gran och björk. Björk utgjorde 33 procent.
Syfte: Att behålla både stora och små stammar för att få en blandning av trädstorlekar och främja mångfald.
Mål: Att skapa ett blandbestånd med bred diameterfördelning som kan omvandlas till ett flerlagrat skogssystem och skötas utan slutavverkning av alla träd.
3 Blandskog med jämna, stora stammar. De största träden av både gran och björk behölls för att skapa ett blandbestånd med jämn diameterfördelning.
Syfte: Att bevara en trädslagsblandning med smalare diameterfördelning i ett rotationsskogsbruk.
Mål: Att behålla trädslagsblandningen fram till gallring och slutavverkning.
Efter röjningarna mättes kvadratisk medeldiameter, diameterfördelning och trädslagsfördelning. Urvalsträd för höjdmätningar valdes från hela diameterfördelningen. Efter två år upprepades mätningarna.