Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Tur för stenålderns skåningar att det fanns gott om hasselnötter när hjortjakten gick snett. Öppen blandskog av hassel och tall täckte en tredjedel av landet, men när ädellövet vandrade in från söder blev skogen allt tätare och mörkare.
Geologen Karl Ljung på Lunds universitet studerar hur skog och miljö har utvecklats från istid till i dag, och hur människan har påverkat och utnyttjat skogen som resurs. Till sin hjälp har han nötskal från arkeologiska utgrävningar runtom i Skåne.
– Vi kan se att hasselnötterna har fått mer och mer sol i takt med att jordbruket växte fram och landskapet öppnades, säger Karl Ljung.
Genom att studera nötskalen med isotopmetoder får forskarna en bild av hur hasseln vuxit. De kan jämföra de bevarade skalen med färska nötter för att räkna ut hur mycket sol stenåldersnöten fick och därmed om den växte i tät eller i öppen skog.
Isotopsignalerna skiljer sig mellan nötskal från olika ställen, trots att de ligger nära varandra, så troligtvis är det människan som har ökat öppenheten.
Det finns teorier om att människor kom tillbaka och plockade nötter år efter år och att de röjde för hasseln för att gynna nötproduktionen.
– Kanske har stenåldersmänniskorna ägnat sig åt skogsbruk. Det finns tankar om att man brukat skogen ungefär som en skogsträdgård, säger Karl Ljung.
Det arkeologiska hasselnötsmaterialet är för litet för att ge definitivt svar, men forskningen fortsätter både i Skåne och på andra platser i Norra Europa.
– Isotopmätningar på hasselnötsskal från arkeologiska utgrävningar kan bilda underlag för en karta över hur öppen eller sluten skogen har varit under de senaste 9 000 åren. Vi kan även konstruera mikromiljöer som visar hur skogen såg ut på stenåldern, säger Karl Ljung.
Att kunna se öppenhet eller slutenhet ger en dimension till, utöver fakta som hur mycket hassel eller hur stor andel tall det har varit.