Fornlämningsområden har varit ungefär lika skadedrabbade sedan inventeringarna startade 2012. Tre av fyra uppvisar skador från skogsbruk. Det handlar alltså om de områden runt en kulturlämning som behövs för att lämningen ska kunna bevaras.
Michael Lehorst, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen, vill att utvecklingen vänder.
– Det krävs mer insatser, kunskap och information i alla led av skogsbruket för att spåren av människans historia ska kunna tas tillvara och användas istället för att förstöras, säger han.
När det gäller själva kulturlämningen, som exempelvis förhistoriska gravar, tjärdalar, fångstgropar och kolbottnar, så ser det bättre ut.
Kurvan för skador har visserligen planat ut sedan förra året. Men, som nämns i artikeln nedan, har skadorna minskat avsevärt sedan 2012. Skadenivån för kulturlämningar ligger nu på cirka tio procent.
Men självklart finns utrymme för förbättringar.
Och det behöver faktiskt inte vara så svårt. Det lärde sig SKOGENS utsända när hon gick Skogsstyrelsens kurs i somras. Läs hennes tipsande reportage nedan.
Detta är ett smakprov ur SKOGEN 12, fullmatad med nyttig och spännande läsning. Numret utkommer i mellandagarna och temat är skogshistoria. Missa inte det – prenumerera nu!
HÄNG MED PÅ KULTURKURS
För att kunna skydda kulturhistoriska lämningar måste man först hitta dem. Använd kartor och gå upp på en höjd, är arkeologens tips. SKOGEN gick på kurs för att lära oss mer.
Text och foto: Birgitta Sennerdal
Förra året fick elva procent av de kända forn- och kulturlämningarna i skogen någon form av skada, grov eller lindrigare, till följd av avverkning och återbeskogning, enligt Skogsstyrelsens inventering. Det rör sig om till exempel odlingsrösen, husgrunder, kolningsanläggningar, boplatser eller fångstgropar.
Skadorna ligger på ungefär samma nivå som året innan och är den lägsta sedan undersökningarna startade 2012, men kan förstås minska ännu mer. För att pressa ned antalet skador har Skogsstyrelsen det senaste året ordnat kurser för markägare och entreprenörer. SKOGEN deltog, platsen var Visseltofta i norra Skåne och vi fick lära oss att vara proaktiva.
– Det räcker inte med att vi vet hur ett odlingsröse eller en fångstgrop ser ut. Vi måste också lära oss hur vi hittar de historiska lämningarna, säger arkeologen Roger Nyqvist, en av dem som leder kursen.
Det är oftast markberedning som skadar kulturlämningarna, men även annan maskinkörning och vindfällen orsakar skador. I södra Norrland är andelen skador högst. Här ökade skadorna till och med förra året och låg på 20 procent. I Svealand är andelen lägst i landet, åtta procent.
– Väldigt få vill skada vårt kulturarv, men det är ibland svårt att hitta lämningarna, säger Roger Nyqvist.
Hans första tips till den som vill hitta dem är att gå till en plats som ligger högre än omgivningarna. Där är det torrt och när vi människor bygger något vill vi att det ska ha en stadig grund och finnas kvar. Det gäller även gravar.
– Gravar är alltid visuella, vill alltid vara visuella, säger Roger Nyqvist.
Han har guidat oss upp till ett stort stenröse på ett krön och vi får lära oss att det är en grav från bronsåldern. Det hisnar lite när tidpunkten läggs till 1 800 till 500 år före Kristus. Graven kan alltså vara nästan 4 000 år gammal och är så stor att den är svår att missa och förhoppningsvis också svår att skada vid skogsbrukande.
Men vi får också lära oss att historia ofta byggs på historia, det vill säga människor genom tiderna har alltid velat knyta tillbaka till historien. Den som hittar en bronsåldersgrav kan därmed ha goda chanser att hitta andra historiska – men senare – lämningar. Alla är inte lika lätta att upptäcka.
En bit bort från det stora stenröset hittar vi mindre rösen, så kallade odlingsrösen. De är lägre och ligger därmed mer gömda, då markytan höjts under årtusendena när den successivt täckts av jord som bildats genom markanvändning och vegetation.
En del rösen är lätta att missta för ett större mossbeklätt stenblock.
– Röjningsrösen kan vara mellan 1 000 och 2 500 år gamla, säger Roger Nyqvist.
Mycket förändras genom årens lopp, men platsen där det är lämpligt att odla förblir ofta densamma. Därför ligger gamla torprester ofta nära gamla röjningsrösen. De äldsta torpresterna som hittats är från 1200-talet. De som bodde i torpen hade brukanderätt, men ägde inte marken.
– De har ofta gjort stengärden av stenarna i röjningsrösen, berättar Roger Nyqvist.
En bra hjälp för att hitta kulturhistoriska lämningar är olika digitala karttjänster. Norra Skåne är ett område som förärats många kartor genom tiderna, andra geografier kan vara sämre avbildade.
Roger Nyqvist höjer dock ett varningens finger för att tro alltför mycket på kartor eller andra anteckningar. Historiska kartor är inte exakta och positioner har lagts in manuellt. Det kan ha blivit fel.
– Det är den fysiska lämningen som är den sanna, påpekar han.
För den som har en kulturhistorisk lämning på sin fastighet är det viktigt att skydda den för framtiden. Det kan göras med ganska enkla medel.
Inventeringar av Skogsstyrelsen visar att kulturlämningar skyddas av så kallade kulturstubbar. Man kan särskilt se en minskning av de grova skadorna, de som inte går att återställa.
– Kulturstubbarna är en signal som bör användas i skogsbruket, säger skogskonsulent Mattias Persson vid Skogsstyrelsen i Skåne.
Eftersom markytan höjts genom åren är det viktigt att stubbarna placeras två till fem meter från där lämningen ser ut att sluta.
– Röset går förmodligen ganska mycket längre ut än det vi ser ovan mark i dag, påpekar Mattias Persson.
Den som beställer en avverkning där det finns en kulturlämning bör också beställa att entreprenören gör kulturstubbar, men de ska inte överanvändas eller markera för stora områden. Då finns en risk att de inte respekteras.
Därför kan det vara bättre att exempelvis låta en stengärdsgård vara en tillräcklig markering i sig själv och att bara hålla ett avstånd från den när man återplanterar.
Mattias Persson och Roger Nyqvist uppmaar också skogsägare att skriva in kulturlämningarna och deras placering i skogsbruksplanen så att de kan föras över till traktdirektivet vid en avverkning. Ta gärna foton med mobilen, då kommer även koordinater för den geografiska platsen med.
För Roger Nyqvist är valet mellan att spara ett biologiskt viktigt träd som riskerar att skada en kulturlämning och att ta hänsyn till kulturhistorien enkelt:
– Biologiskt värde går ofta att ersätta med något annat, men kulturlämningar ska skyddas och de går inte att återskapa.
Fakta / Fornlämningar
• Fornlämningar är sådant som kan antas ha tillkommit före 1850 och skyddas enligt kulturmiljölagen.
• Övriga kulturhistoriska lämningar och biologiskt kulturarv omfattas av hänsynsreglerna i skogsvårdslagen.
• Enligt kulturmiljölagen är det den som skadar ett fornminne som är ansvarig. I praktiken är det dock inte alltid helt lätt att reda ut vem som är ansvarig.
• Markägare har ett ansvar att känna till om det finns fornlämningar och andra kulturmiljövärden på sin fastighet.
• Den som planerar en åtgärd i skogen som kan påverka en fornlämning måste söka tillstånd hos länsstyrelsen.
Källa: Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet
Fakta / hjälpmedel i mobilen
Kartbild (kartbild.com) Här finns flera historiska kartor. Till höger finns en lista med olika kartor. Generalkarta1 är bra för att hitta lämningar, likaså häradskartan. Alla områden har inte alla kartor. Stomkarta kan vara ett alternativ till häradskarta, men är inte lika exakt. Tips 1: Börja med att godkänna att appen ser var du befinner dig, då kan du lättare använda kartorna i skogen. Gör så här: Tryck på ringen med fyra streck i raden med symboler till vänster och godkänn. Tips 2: Längst ner till höger finns möjligheten att kryssa i ”anteckningar”. Då vet den digitala tjänsten hur du har gått i skogen så att du kan hitta tillbaka.
Fornsök (raa.se) Här kan man hitta anteckningar och bilder från inventeringar. Till vänster kan man välja kartlager. ”Skuggning” kan vara en hjälp att hitta exempelvis röjningsrösen.
Skogens pärlor (kartor.skogsstyrelsen.se/kartorapp) Här kan man se information från Fornsök och även från projektet Skog och historia som under tio år inventerade och registrerade forn- och kulturlämningar. Tryck på ”info” när du hittar en kartmarkering om kulturhänsyn.