Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Sågverk offentliggör satsningar på klentimmer och virkesköparna intresserar sig för allt lägre toppmått. Även hos skogsägarföreningen Nätraälvens Skog, med säte i Sidensjö utanför Örnsköldsvik, har man märkt den ökade efterfrågan på klentimmer.
– I min värld är den enkla förklaringen att det är brist på timmer och då sågar man det som går att såga, säger föreningens skogschef Victor Carlson.
Gränsen mellan de två sortimenten håller på att suddas ut.
– Vi har blivit erbjudna priser för klentimmer som är i paritet med normaltimmer. Trots att alla vet att det är sämre utbyte på klentimmer.
Toppmått så låga som tolv eller till och med elva centimeter efterfrågas, berättar Victor Carlson.
Victor Carlson tror att klentimret på sikt blir en del av det vanliga timret.
– Sågverken går ned i dimensioner för att kunna fortsätta såga och rädda sysselsättningen, och nu befinner vi oss ändå i en lågkonjunktur. När byggandet kommer igång blir efterfrågan ännu större.
Allra störst är suget efter grantimmer.
– Det används inom byggandet, i takstolskonstruktioner till exempel. Här skulle man ju gärna vilja se en informationskampanj om att det går utmärkt att använda furu i större utsträckning, exempelvis i ickebärande konstruktioner, men som det är nu vill byggbranschen främst ha gran, säger Victor Carlson.
Samtidigt planteras det mest tall, tillägger han. Åtminstone norr om Dalälven får skogsägare oftast rådet att sätta tall.
Prishöjningarna på virke gör att vissa skogsägare överväger att tidigarelägga skötselåtgärder, ”att passa på”, men så ska man inte tänka, tycker Victor Carlson. Det är ingen jubileumsrea, betonar han.
– Jag tror att virkespriserna håller i sig på längre sikt. Vi var länge oroliga för en krasch, eftersom priserna hade skenat på kort tid, men nu känns det rimligast att vi når en platå med små förändringar så länge konjunkturen inte ändras, säger han.
Rådet till skogsägare är att sköta skogen långsiktigt, att inte gallra förrän skogen är mogen.
– Jag tror inte att man kommer att blicka tillbaka till 2024 och tänka ”om jag ändå gjort den där gallringen då”.
Tvärtom beskriver han det som superspännande att vara skogsägare, både nu och framöver.
– Under lång tid har skogsbrukskakan varit intakt, men inte längre – den krymper. Allt fler vill ta del av den, säger han.
Enligt honom är klentimret här för att stanna, men kanske inte som begrepp.
– Jag tror snarare att det blir en del av det vanliga timret på sikt. Ordet klentimmer kanske kommer att försvinna när det sakta men säkert kommer att ingå i den vanliga sågningen, säger han.
Om / Nätraälven Skog
• Skogsägarförening med nästan 1 300 medlemmar.
• De flesta finns i Örnsköldsviks kommun men även i Kramfors, Sollefteå, Nordmaling och Härnösand.
• Omsättningen är 150 miljoner kronor.
• Föreningen har ingen egen industri utan erbjuder rådgivning, skogsvårdstjänster och virkesaffärer.