Rumänsk bok kan hitta ett nytt hem i Sverige 

Henrik Sjöman är vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och tillsammans med kollegor både därifrån och från Kew Gardens i London åker han runt i världen och letar trädarter som ska kunna frodas i Sverige om 70 år.  

– Redan i dag är torkan ansträngande i stadsmiljöer. Den kommer att bli värre och synas tydligare, även i omkringliggande landskapet. En del artsammansättningar i skogssystemen kommer att förändras, säger Henrik Sjöman.  

Vissa arter kommer att gynnas av värmen, andra missgynnas. Många trädarter med svenskt ursprung kommer att ha det svårt, berättar han. 

– Det är svårt att sia om hur skogen kommer se ut i framtiden, men det är bråttom att hitta nytt genetiskt material så att vi får välmående träd som kan leverera ekosystemtjänster.  

Om 70 år kommer de träd som vi planterar i dag att ha sina viktigaste uppgifter.  

– Vi behöver friska träd som kan bli stora, gamla och välmående. Då har de högst kapacitet att leverera.  

Att testa och utvärdera olika genetiska ursprung tar tid och detta arbete borde ha gjorts för 40 år sedan, anser Henrik Sjöman.   

– Utmaningen är att hitta trädarter som matchar framtida klimatscenarier och kan utvecklas framgångsrikt både vad gäller produktion och mångfald. Det är ett plus om de gynnas av värme och kan hantera torka, säger han. 

Henrik Sjöman och hans kollegor jobbar längs två spår. Det ena är att hitta nya, tåligare provenienser av våra vanliga trädslag. Runt om i Europa letar de frön och plantor. 

Det andra är att hitta helt nya trädarter som är motståndskraftiga, sjukdomsfria och rustade att klara framtidsklimatet, men inte invasiva. 

Deras fokus ligger i första hand på träd i städer, men Henrik säger att mycket kan vara ”översättningsbart till produktionsperspektiv”. 

– Vi uppgraderar våra befintliga inhemska skogsträd, och detta spår kan appliceras på skogsbruket. Skogsförädlingen jobbar så när man letar bättre provenienser av gran och tall. 

I bland annat Rumänien, Bulgarien och Georgien finns vanlig ask, lönn och ek som har utvecklat egenskaper att hantera ett varmare och torrare klimat än det svenska. De kanske till och med gynnas av varmare sommar och längre växtsäsong, vilket ger fördelar i städerna.  

Vanlig skogsek från Rumänien kanske kan trivas i Sverige när somrarna här blir varmare och torrare. 

För att ta reda på hur varmt det kommer att bli i exempelvis parken Kungsträdgården i Stockholm simulerar forskarna framtida klimatscenarier och ser hur det kommer att påverka körsbärsträden där. 

När det är klart letar de rätt på en plats i världen som redan har detta klimat, åker dit och letar efter eventuella andra körsbärsträd  och även andra arter. Förhoppningsvis hittar de både värmetåligare körsbärsträd och andra trädslagsalternativ som kan klara sig i framtidens städer.   

– Vi samlar, tar hem och odlar upp materialet med noggrannare studier där vi utvärderar vedens och bladens cellstruktur för se hur trädet hanterar bland annat torka. Man kan också göra plågsamma växtförsök för att se hur de hanterar stress såsom översvämning, hetta eller torka men också se hur de återhämtar sig, säger Henrik Sjöman. 

Ett intressant exempel är vanlig bok, berättar han. I Sverige, som ligger i dess norra utbredningsområde, är den ett låglandsträd kopplat till svala, fuktiga skogsmiljöer. I södra delen av utbredningsområdet, som Alperna och Karpaterna, hör de till svala bergsmiljöer.  

– Men i östra Rumänien, på gränsen till Ukraina, har vi hittat en isolerad liten bokskog som ligger mitt ute på stäppen. Den skogens växtförutsättningar är varmare och torrare än vad bok borde klara av.  

Det genetiska materialet i den bokskogen är därför intressant att utvärdera. Kanske kan det gå att odla dem även som skogsträd i Centraleuropa och norra Europa. 

Det finns inga regler kring om nya provenienser ska räknas som exoter eller ej. I svenska produktionsskogar kan granar ha vitryskt, polskt och rumänskt ursprung, men ses ändå som inhemska när de sprider sig. Den biologiska mångfalden som är kopplad till granskogen bryr sig inte om ifall träden har främmande proveniens.  

När det gäller att föra in främmande trädslag är vi i Sverige mer konservativa än en del andra länder, men måste kanske börja tänka i nya banor. Epidemier eller skadeangrepp på till exempel gran eller tall kan ändra förutsättningarna på kort tid. 

Forskning visar att mångfald är kopplad till tid. Även specialiserade arter vänjer sig vid trädarter som varit i odling länge. Tysklönnen är ett exempel. Den har naturaliserat sig så länge att många svampar, insekter, lavar och fåglar har anammat den. När alm och ask decimerades av sjukdomar såg biologer att arter knutna till dem flyttade över till tysklönn.  

Om det finns habitat kommer det arter, förklarar Henrik Sjöman. Nyckeln till hög biologisk mångfald är en mosaik av många olika habitat och boplatser.  

– Vi måste tänka in detta när vi tittar på biologisk mångfald. I stället för att bara prata om arter kanske vi ska gå vidare och prata om livsmiljöer och habitat – zooma ut och se hur ett område sitter ihop med olika typer av livsmiljöer och hur de är kopplade till varandra.  

Att skapa mångfalden av habitat är nyckeln, förklarar han. Om skogsbestånden är för likartade kommer bara de arter som är kopplade dit. Till mosaiken kommer arter kopplade till pionjära skogssystem, störning, äldre skogar med mera.