H.M. Konung Carl XVI Gustaf delade ut Föreningen Skogens utmärkelser på Skogsnäringsveckans invigningsdag den 24 april 2007.
2007-års Bernadotte- och Guldkvistpristagare tillsammans med H.M. Konung Carl XVI Gustaf. (Bo Lindevall saknas)
Greve Carl Bernadottes skogspris 2007
Styrelsen för Föreningen Skogen har i uppdrag att årligen dela ut Greve Carl Bernadottes skogspris till person som gjort det svenska skogsbruket utomordentliga tjänster.
Priset består av en medalj och ett penningbelopp.
Greve Carl Bernadottes skogspris 2007 utdelas till
Jägmästare Jan Sandström, Stockholm
Dialog, förankring, förhandling, debatt, argumentation, kunskapsspridning, lobbyarbete och opinionsbildning. Det behövs många smörjmedel om en näring ska utvecklas och om den ska fungera ihop med sin omvärld.
En central person i skogens många kontaktytor är ”Janne” Sandström. Han är en viktig intern opinionsbildare inom skogsbruket och skogsägarrörelsen – lika väl som en av skogsbrukets främsta påverkare gentemot den politiska sfären.
Janne har varit drivkraft i viktiga processer inom allt från utbildningkampanjen Alla Tiders Skog, över förtroendeskapande insatser mellan skogsbruk och rennäring, till det politiska arbetet med äganderätten i grundlagen.
Flera personliga egenskaper ligger bakom Jannes betydelse för att få skogen och omvärlden att gå i takt. Några av dem är hans kunskaper, grundlighet, allmänbildning och hans förmåga att se helhetsperspektiv – liksom hans förmåga att skapa trygghet bland deltagarna i konfliktfyllda processer.
Jan Sandström har gjort en stor insats för att skapa goda yttre förutsättningar för skogsbruket.
Föreningen Skogens Guldkvist 2007
Föreningen Skogens Guldkvist utdelas till personer som på det nationella planet gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk i enlighet med Föreningen Skogens ändamål och inriktning. Priset består av en nål, modell större samt diplom.
Föreningen Skogens Guldkvist till
Lantbrukskonsulent Helene Reiter, Ronneby
Skogsbruket är inte en jämställd bransch. Kvinnorna är underrepresenterade, både i beslutande församlingar och i många delar av vardagsverksamheten. Det är självklart en nackdel för skogsbruket i stort, men också till nackdel för de enskilda kvinnor som äger skog, gillar skog och vill arbeta med skog.
En av de goda krafter som gör något åt problemet är de kvinnliga nätverk som har bildats under de senaste 10, 15 åren.
En föregångare i detta arbete är jägmästare Helene Reiter, en nyckelperson när nätverket Grenverket bildades i Blekinge. Nätverket har haft stor betydelse som förebild för många efterföljare.
Helene Reiter har med stor uthållighet arbetat med nätverkandet och bjuder gärna på sina erfarenheter. Hon har också en förmåga att rättframt och praktiskt närma sig de mest komplexa problemen i sammanhangen. Som frågan om vilka av de problem som kvinnor möter som är en följd av kvinnlig underrepresentation – och vilka problem som snarare följer av att många kvinnor helt enkelt är nya i branschen.
Helen Reiter har gjort en stor insats för att etablera de kvinnliga nätverken i skogen.
Föreningen Skogens Guldkvist till
Professor Göran Ståhl, Umeå
Få länder har bättre grepp om sina skogstillgångar än Sverige. Och den främsta förklaringen till det är Riksskogstaxeringen. Men det går inte att vila på lagrarna, för att möta nya behov i skogsnäringen och i samhället behövs hela tiden en dynamisk utveckling.
Professor Göran Ståhl har med sina gedigna kunskaper inom uppskattning och inventering av skog varit pådrivande. Han har utvecklat nya instrument för att mäta skogar och förändringar i den svenska skogen.
Inte minst har Göran arbete varit av stor betydelse för att föra över vår skogliga kunskapstradition till det bredare området miljöanalys. Han har varit pådrivande och inspiratör så att miljöanalysarbetet nu också omfattar djur och andra växter än träd. Han har också bidragit aktivt i den internationella debatten om rapporteringen av exempelvis skogens roll för kollagringen.
Göran Ståhl har sammanfattningsvis haft stor betydelse för att utveckla en vetenskapligt robust miljöanalys av skogarna och miljöförändringarna.
Föreningen Skogens Guldkvist till
Redaktör Bo Lindevall, Åkersberga
Vad för ett samhälle och en näring mer framåt än en levande debatt? Och vem har under flera årtionden varit en piggare debattör i skogen än redaktör Bo Lindevall? När många i branschen såg rött av miljörörelsen rekryterade han en av rörelsens vassaste miljödebattörer som krönikör rakt in i skogsbrukets egen yrkestidning SKOGEN. När ”alla grabbar på en gång” sedan kastade sig över naturvården drog han i fält för virkesproduktionen.
När andra har hukat har Bo Lindevall mer än kanske någon annan i skogen tagit sig friheten att begära högt i tak. Ömma tår är ett självklart inslag i en bra debatt, men Bo Lindevall har samtidigt fått skogsfolket med sig, inte minst genom att vara en intellektuell röst i en teknisk näring och genom sin stilistiska konst som bland annat fått SKOGENs läsare att varje månad kasta sig över hans personporträtt.
Bo har också lyft fram de etiska frågorna i skogen, inte minst under senare år när han framför allt ägnat sig åt den allt livligare debatten om jaktens existens och former.
Bo Lindevall har gjort en stor insats för en levande debatt bland skogens nyttjare och brukare.
Föreningen Skogen ber härmed att få framföra sina hjärtliga gratulationer till alla pristagare!