Vem ska stämpla rotposterna?

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Skogstyrelsen stoppas efter nyår. Göran Klarströms firma klarar jobbet — men hur många fler finns det? Skogsägare misstänker att industrin vill ha bort rotposterna.

Efter Maggi Mikaelssons utvärdering av skogspolitiken och riksdagens följande beslut ska en rad av Skogsstyrelsen uppdrag försvinna. De anses konkurrera med kommersiell verksamhet. Det blir stopp för markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning som bland annat utförts med lönebidragsanställd personal. I den buketten hamnade också rotpoststämplingen medan Skogsstyrelsen även i fortsättningen får ägna sig åt uppdrag som skogsbruksplaner, värdering, skadebedömning och utbildning. Trots att det även här finns privata konkurrenter.

Annons
Annons

En av dem som kan ta över och få mer jobb är Göran Klarström på Klarström Plan- och Skogstjänst i Gräsmark. Han tröttnade på Skogsstyrelsen och sade upp sig för att bli sin egen för ett par år sedan.
Han arbetar mest med skogsbruksplaner men det blir också en del rotstämpling inför slutavverkningar, särskilt på hösten.
— Stämplingen är knappast mer än tio procent av min verksamhet, men det blir kanske mer nu när Skogsstyrelsen inte längre kan ta några stämplingar, säger han.

En annan faktor som talar för fler stämplingsuppdrag är att det kommer nya skogsägare som inte har erfarenhet av skogsbruk men däremot av företagande och ekonomi. Och det kan hända att de är mer intresserade av tydliga kalkyler där man i förväg vet vad intäkten blir.
Men får de en chans? Det finns skogsägare som oroar sig, för sådana stämplare som Göran Klarström finns inte alls överallt. Skogsstyrelsen har varit den helt dominerande aktören, bland annat för att man som myndighet lätt har skapat förtroende hos både säljare och köpare.

En som nu befarar att det blir svårt att sälja rotposter är Håkan Almqvist. Han och hans hustru äger drygt 500 hektar produktiv skogsmark i Nybrotrakten, inköpt under de senaste tio åren. Även om Håkan är en relativ nykomling som skogsägare saknar han inte kompetens. En jägmästarexamen finns i botten. Han har arbetat med limträkonstruktioner på KTH och med Assi Domäns sågverk. Tanken är att leva på den egna skogen på ett eller annat vis, även om några konsultuppdrag hjälpte till i början.
— Vi har funnit att rotpsostförsäljning är det bästa sättet att få kontroll på affärerna. Man vet vad ett skogsskifte ger med en gång utan att behöva trassla med prislistornas myller av avdrag och premier.
— Dessutom har vi alltid begärt att få betalt kontant omgående för att slippa några risker. Det är möjligt att anbuden blir lägre då men egentligen är det ju bara frågan om vem som får betala ränta på kapitalet.

— Jag har fått Svenska Skogsplantor och Skogssällskapet att stämpla vid några tillfällen med det verkar inte som de gör det gärna. Jag vet inte vad jag ska göra nu när Skogsstyrelsen slutar, säger Håkan Almqvist.
Han anar påtryckningar, eller låt oss i tidens namn kalla det lobbying, bakom beslutet att Skogsstyrelsen ska sluta med rotpoststämplingen. Rotposter driver upp priserna.

Läs mer i senaste SKOGEN, 11/08.

Reportage: Tomas Nilsson/Textra

Publicerad:
  • Torbjörn Näslund och Kjell Persson

    Pådrivare bakom bildmätning fick kvist

    Torbjörn Näslund som är kontrollchef på VMF Nord har tilldelats en silverkvist av Föreningen Skogen.
  • Annons
  • Titta 57 år framåt

    Fastighetsverket har fått i uppdrag av regeringen att införa ett hållbart skogsbruk. Nu visar verket upp den nya tolkningen av begreppet. Man kommer att öka an­delen skog som är avsatt för naturvård från 70 procent till 80 procent på sina 866 000 hektar produktiv skogsmark. Omloppstiden förlängs, gödslingen är redan avvecklad och contortaskogarna står på tur.  Oj.
  • Nu kommer sommarnumret av SKOGEN

    I dagarna får prenumeranterna SKOGEN 6-7/2017 i brevlådan – men den digitala utgåvan kan du läsa här och nu!
  • Annons
  • Skogvårdslag förstärker konflikt

    DEBATT Skogsvårdslagstiftningens brister gör att konflikten mellan renskötsel och skogsbruk förstärks. Det finns inga tydliga bestämmelser för hänsyn eller kompensation för skada. Det skriver Malin Brännström, Juridiska institutionen vid Umeå universitet, i Altinget.
  • Biodrivmedel för en euro

    BIOEKONOMI. "Biomassan är inte den begränsande faktorn och därför kommer man att kunna producera biodrivmedel för en euro per liter inklusive moms."
  • Annons