Svamp hotar tall i norr

31 mars 2016 Stora mängder främst planterad tall i Västerbotten har angripits av törskate. På vissa områden är det ett större problem än älgskador, säger Magnus Furmark.

Svamp hotar tall i norr

Törskateangrepp i tallbestånd tycks lite i skymundan ha ökat rejält, åtminstone inom Västerbottens inland. Oavsett vilka vägar man färdas ser ett tränat öga angrepp närmast överallt. Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att plocka bort de angripna träden för att motverka vidare smittspridning.

Självföryngrade tallbestånd har dock inte drabbats närmelsevis lika hårt som planterade bestånd och ett envist rykte har en längre tid cirkulerat om att orsaken kan ligga i ett muterat plant­material som har nedsatt motståndskraft mot svampens angrepp.
– Det är främst i höjdlägen över 300 meter över havet som man hittar de svåraste angreppen, säger Magnus Furmark som är skogsinspektor på Norra Skogsägarna i Norsjö.
Törskateangreppen förekommer på tallar från fem år och uppåt. Det är planterad tall på typisk granmark som drabbas hårdast. Det är även bekräftat att Holmen skog i Norsjö för något år sedan sökte dispens och slutavverkade ett cirka 60 år gammalt och hårt törskatedrabbat bestånd på fem till sex hektar.
– Vi har sett 25-åriga tall­bestånd där 75 till 80 procent är dött. I höjdlägen över 300 meter betraktar jag i dag törskate­angreppen på tall som ett större problem än älgbetesskadorna, säger Magnus Furmark.

Han har många tankar och funderingar kring den uppkomna situationen och säger att det inte  finns några egentliga metoder för att förhindra den fortsatta spridningen av de redan befintliga törskateangreppen.
– Törskatesvampen har dess­värre fått fritt spelrum att sprida sig i jämförelse med tidigare. När allt sköttes manuellt var skogsjobbarna mycket noga med att rensa bort all gadd som i grunden är samma svampangrepp. Från en skördare har man ingen chans att selektivt plocka bort törskateangripna stammar, säger Magnus Furmark.
Enligt honom är det tydligt att plantskolornas tallplantor har sämre motståndskraft.
– Självföryngrad tall, speciellt på brända hyggen, tycks ha en helt annan motståndskraft. På detta ska läggas att ett fuktigare klimat ytterligare har gynnat svamparna så att spridningen av sporerna går snabbare.

Enligt Skogsstyrelsens information kan törskateangrepp sällan upptäckas förrän två till sju år efter det att trädet har angripits. Därefter tar det endast ett eller två år innan de angrepp som omslutit stammen eller kvisten har tagit död på den del av trädet som växer ovanför skadan. Det genetiska arvet är av stor betydelse.
De frön som man får från ­kottar från angripna träd kommer att ge plantor som lättare angrips av svampen. Proveniensen har troligtvis ingen inverkan på hur lätt träden har att bli angripna.

SKOGEN 3/2016

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb