Senare avverkning gör stor artnytta

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Kanske kan skogsägaren välja att överhålla ett bestånd med liten risk för stormskador och få tillgodoräkna sig detta som naturvårdsinsats, föreslår forskarna.
Om delar av den brukade skogen får stå kvar längre innan den avverkas skulle tillgången på lämpliga livsmiljöer öka för många arter. Måttliga justeringar av omloppstiden kan ge stora förändringar på landskapsnivå, visar forskning från Future Forests.

– Att överhålla skog, det vill säga att vänta 10, 20 eller 30 år med att avverka, är ett sätt att skapa mer död ved, och träd med en mer komplex kron- och barkstruktur. Kort och gott strukturer som gynnar vissa skogslevande arter, säger Johan Sonesson, Skogforsk.

Annons
Annons

Johan Sonesson, Adam Felton och sex andra skogsforskare visar att justeringar av omloppstiderna på 20–30 år kan ha dramatiska effekter för skogslandskapet och därmed för en del skogslevande arter.

– Det här är en viktig insikt. Det svenska skogslandskapet består till mycket stor del av brukad skog, och livsmiljöerna i dessa skogar är därför väldigt viktiga för skogslevande arters överlevnad här i Sverige, säger skogsekologen Adam Felton, SLU.

De viktigaste verktygen för naturvård i skogen i Sverige idag är dels att skydda områden med skog som är värdefull för vissa skogslevande arter, dels att lämna död ved, högstubbar, lövträd och enstaka grova träd vid avverkning (det som brukar kallas naturhänsyn).

Johan Sonesson föreslår att förlängdomloppstid ses som ytterligare ett verktyg som kan bidra till naturvärden och en ökad variation i skogen. Måttliga justeringar av omloppstiderna kan ge stora effekter på landskapsnivå. 

Men samtidigt finns en utbredd skepsis hos skogsägare mot längre omloppstider, bland annat beroende på oron för stormskador.

– Kanske kan man välja skogsbestånd där risken för stormskador är liten? Kanske kan man låta skogsägare tillgodoräkna sig risktagandet som en form av naturvårdsinsats? Idag passar idén om att överhålla skog inte in i arbetet med certifiering och målklassning i skogsbruksplanerna, säger Johan Sonesson, som hoppas få till stånd en diskussion om vad kortare respektive längre omloppstider har för betydelse i skogslandskapet.

 

 

 

Publicerad:
  • Skogsägarförening ordnar kollo

    Kategorier: skogskollo, Södra
    Under sommaren kommer Södra att arrangera nio olika skogskollon. De vänder sig till mellanstadiebarn som får lära sig mer om skogen och vad skogen kan ge både människa och samhälle.
  • Annons
  • Blivande lärare fick skogsinspiration

    Kategorier: Skogen i Skolan
    Den 9-10 maj deltog 200 förskollärarstudenter i Skogen i Skolans (region Östra Götaland) inspirationsdag i bokskogen i Torup utanför Malmö.
  • Jägmästaren som får högre puls av kossor

    Kategorier: Ny på jobbet, skogsjobb
    INSPIRATÖR. Plan A var mjölk­bonde, men plan B förde Martina Dalbrink till skogen i stället och så småningom jobbet som chef för Säker skog.
  • Annons
  • Avtal klart för statliga skogsarbetare

    GS och Skogsstyrelsen har tecknat kollektivavtal för statligt anställda skogsarbetare. De två avtalen, VASA-Skog och VISST-avtalet, gäller från 1 januari 2017.
  • FSC sätter spår i Finland

    Kategorier: FSC, skogsbruk i Finland
    Under de senaste fem åren har andelen FSC-certifierad skog i Finland mer än tredubblats. -Vår rapport visar att FSC verkligen kan bidra till att bevara skogens biologiska mångfald och fungera som ett komplement till lagstiftning i Finland, säger Henrik von Stedingk hos Svenska FSC.
  • Annons