”Nu är man slut som skogsrebell”

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
GRATTIS! Bengt-Åke Alriksson, Alrik, får Föreningen Skogens silverkvist för sitt arbete med att utveckla teknik och metodik i ungskogsröjning.

Hur känns det att få kvisten?
– Nu är man slut som rebell! säger han lite glatt.

Annons
Annons

Alrik är en temperamentsfull mångsysslare. Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år. Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som tillverkas och säljs av Husqvarna.
– Utvecklingsarbetet har tagit femton år och varit tungt. När jag, som är praktiker, visat potentialen i ny teknik har jag mötts av ett artigt ointresse – även från den statliga myndigheten. Samtidigt gnälls det över att det röjs för litet. Men vad har SLU eller SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste decennierna?
Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga försök med samarbetspartnern Södra.
– Med smartare röjning där metodvalet hela tiden ståndortsanpassas i förhållande till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och  samtidigt få bättre ungskogar. 

Bengt-Åke Alriksson
”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor entusiasm och kunskap har ”Alrik” onekligen bevisat att man kommer långt. Foto: Sven-Eric Petersson

Alrik jämför utvecklingen sedan sjuttiotalet mellan avverkning och röjning.
– Forskningen har helt fokuserat på avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk-ligaste är att röjningsinstruktionerna är i stort samma som för fyrtio år sedan, trots att björken numera betalas mer än granmassaved.

Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket.
– Så länge björken sköts enligt gamla myter kommer den aldrig att uppskattas som det goda produktionsträdslag den är på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar”  på lövbenägna marker resulterar i kraftig stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av felaktigt utförd tidigare röjning!
– Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen möter ökade kostnader genom att importera arbetskraft och bemanningsföretag. En utväg som kommer att nå vägs ände. Detta   är ju en viktig näringspolitisk fråga, där skogsnäringen har ett stort ansvar.

– Hur ska landsbygden fortleva om ingen ­betalar kommunal löneskatt där arbetet utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad yrkeskår med små, lokala entreprenörer med spetskompetens.
– Samtidigt försvåras rekryteringen på landsbygden av att skogsbranschen har en inre fiende. Det är GS-facket som i sin ­bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt ­försvårar för unga som vill starta eget, säger Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och ­röjningsförslag.

SKOGEN 6/7 2015

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
  • Marcus Svensson

    Så ska Marcus väcka opinion

    Skogssektorn får ofta kritik för att inte höras lika starkt som miljörörelsen. Södra har bildat en opinionsgrupp för att nå ut bättre – och kommunikatören och före detta journalisten Marcus Svensson får en nyckelroll. 
  • Annons
  • Skogsindustrierna gläds åt 74-tonnare

    Idag släppte regeringen sitt förslag om att öppna upp för lastbilar med totalvikten 74 ton. Skogsindustrierna gläds, men hoppas att en större del av vägnätet blir tillgängligt för de tyngre lastbilarna.
  • Litet lövinslag gör stor nytta

    Kategorier: Forskning, fåglar, barrskog
    Förändrat klimat gör att tre av de vanligaste fågelarterna i barrskog i södra Sverige riskerar att bli väldigt ovanliga. Men ett litet inslag av löv i granskogen kan gynna fågellivet. Det visar studier från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU.
  • Annons
  • ”Trumprally” kan lyfta svensk träexport

    Presidentens löften om satsningar på infrastruktur, sänkta skatter och Kanadatullar bäddar för ett Trumprally på trävaror i USA och det gynnar svensk trävarukonjunktur, enligt Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi.
  • De planterade 50 miljoner träd på ett dygn

    800 000 frivilliga planterade 50 miljoner träd – på ett dygn. Massplanteringen skedde i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Syftet är att bekämpa klimatförändringar och få en plats i Guinness rekordbok.
  • Annons