”Nu är man slut som skogsrebell”

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
GRATTIS! Bengt-Åke Alriksson, Alrik, får Föreningen Skogens silverkvist för sitt arbete med att utveckla teknik och metodik i ungskogsröjning.

Hur känns det att få kvisten?
– Nu är man slut som rebell! säger han lite glatt.

Annons
Annons

Alrik är en temperamentsfull mångsysslare. Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år. Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som tillverkas och säljs av Husqvarna.
– Utvecklingsarbetet har tagit femton år och varit tungt. När jag, som är praktiker, visat potentialen i ny teknik har jag mötts av ett artigt ointresse – även från den statliga myndigheten. Samtidigt gnälls det över att det röjs för litet. Men vad har SLU eller SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste decennierna?
Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga försök med samarbetspartnern Södra.
– Med smartare röjning där metodvalet hela tiden ståndortsanpassas i förhållande till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och  samtidigt få bättre ungskogar. 

Bengt-Åke Alriksson
”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor entusiasm och kunskap har ”Alrik” onekligen bevisat att man kommer långt. Foto: Sven-Eric Petersson

Alrik jämför utvecklingen sedan sjuttiotalet mellan avverkning och röjning.
– Forskningen har helt fokuserat på avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk-ligaste är att röjningsinstruktionerna är i stort samma som för fyrtio år sedan, trots att björken numera betalas mer än granmassaved.

Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket.
– Så länge björken sköts enligt gamla myter kommer den aldrig att uppskattas som det goda produktionsträdslag den är på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar”  på lövbenägna marker resulterar i kraftig stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av felaktigt utförd tidigare röjning!
– Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen möter ökade kostnader genom att importera arbetskraft och bemanningsföretag. En utväg som kommer att nå vägs ände. Detta   är ju en viktig näringspolitisk fråga, där skogsnäringen har ett stort ansvar.

– Hur ska landsbygden fortleva om ingen ­betalar kommunal löneskatt där arbetet utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad yrkeskår med små, lokala entreprenörer med spetskompetens.
– Samtidigt försvåras rekryteringen på landsbygden av att skogsbranschen har en inre fiende. Det är GS-facket som i sin ­bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt ­försvårar för unga som vill starta eget, säger Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och ­röjningsförslag.

SKOGEN 6/7 2015

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
  • Svenskar får förtur till fjälljakt

    Regeringens beslutade i dag om nya regler som ger jägare som är bosatta i Sverige förtur till småviltjakt. Företrädet gäller på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen, den så kallade fjälljakten. Tidigare hade alla samma möjlighet till fjälljakt i de aktuella områdena.
  • Annons
  • Här är Sveriges nyckelbiotoper

    För första gången finns en samlad bild av registrerade nyckelbiotoper och vilka arealer och naturtyper det handlar om. Dessutom har ett 20-tal intressenter i skogssektorn redogjort för hur de ser på arbetet med nyckelbiotoper i en ny rapport från Skogsstyrelsen.
  • Barrträ görs hårt som ek

    Forskare ska göra gran och tall lika hårda som ek – vilket passar utmärkt för svensk träindustri. En unik träsvets, den första i Sverige som sammanfogar trä utan lim eller andra tillsatser, har köpts in av Luleå tekniska universitet.
  • Annons
  • ”Inför koldioxidskatt istället för kilometerskatt"

    DEBATT. Stockholmshipstern och statstjänstemannen verkade vara överens om en sak: Vi kan avskaffa avstånd genom att sänka hastigheten, öka fordonsskatten och måla om körbanor till cykelbanor. Vad bägge missar är att prylarna i cykelbutiken och snabbmaten runt hörnet har sitt ursprung i något som produceras utanför stadskärnan, skriver Pär Lärkeryd, vd i Norra Skogsägarna, efter ett möte hos näringsdepartementet.
  • "Allemansrätten måste efterlevas"

    DEBATT Att en privatperson lämnar efter sig skräp är en sak, men det är en helt annan sak när grupper av privatpersoner under ett paraply av kommersiell verksamhet skräpar ned och förstör, dessutom utan att ersätta markägaren, skriver Hela Hälsingland i en ledare.