”Nu är man slut som skogsrebell”

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
GRATTIS! Bengt-Åke Alriksson, Alrik, får Föreningen Skogens silverkvist för sitt arbete med att utveckla teknik och metodik i ungskogsröjning.

Hur känns det att få kvisten?
– Nu är man slut som rebell! säger han lite glatt.

Annons
Annons

Alrik är en temperamentsfull mångsysslare. Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år. Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som tillverkas och säljs av Husqvarna.
– Utvecklingsarbetet har tagit femton år och varit tungt. När jag, som är praktiker, visat potentialen i ny teknik har jag mötts av ett artigt ointresse – även från den statliga myndigheten. Samtidigt gnälls det över att det röjs för litet. Men vad har SLU eller SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste decennierna?
Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga försök med samarbetspartnern Södra.
– Med smartare röjning där metodvalet hela tiden ståndortsanpassas i förhållande till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och  samtidigt få bättre ungskogar. 

Bengt-Åke Alriksson
”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor entusiasm och kunskap har ”Alrik” onekligen bevisat att man kommer långt. Foto: Sven-Eric Petersson

Alrik jämför utvecklingen sedan sjuttiotalet mellan avverkning och röjning.
– Forskningen har helt fokuserat på avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk-ligaste är att röjningsinstruktionerna är i stort samma som för fyrtio år sedan, trots att björken numera betalas mer än granmassaved.

Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket.
– Så länge björken sköts enligt gamla myter kommer den aldrig att uppskattas som det goda produktionsträdslag den är på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar”  på lövbenägna marker resulterar i kraftig stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av felaktigt utförd tidigare röjning!
– Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen möter ökade kostnader genom att importera arbetskraft och bemanningsföretag. En utväg som kommer att nå vägs ände. Detta   är ju en viktig näringspolitisk fråga, där skogsnäringen har ett stort ansvar.

– Hur ska landsbygden fortleva om ingen ­betalar kommunal löneskatt där arbetet utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad yrkeskår med små, lokala entreprenörer med spetskompetens.
– Samtidigt försvåras rekryteringen på landsbygden av att skogsbranschen har en inre fiende. Det är GS-facket som i sin ­bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt ­försvårar för unga som vill starta eget, säger Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och ­röjningsförslag.

SKOGEN 6/7 2015

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
  • Naturvårdsbränning kan gynna skadeinsekt

    I många delar av världen genomförs naturvårdsåtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Det vanligaste är naturvårdsbränningar. Men detta kan öka risken för utbrott av skogsskadeinsekter, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
  • Annons
  • Bye bye biodrivmedel från skogen!

    DEBATT Biodrivmedel från ved är fel väg att gå för skogsnäringen. Det kommer inte att bli lönsamt för skogsindustrin eller tillföra något värde för skogsägaren. Däremot innehåller vedens komponenter och dess kemi höga värden för produktion av andra produkter, skriver professor Sten B Nilsson.
  • Får du köplust på skogsmässor?

    Påverkas du av produktutbudet på skogsmässor? Är de bra tillfällen att orientera sig i utbudet av allt från skördare och drönare till stövlar och relaskop? Eller blir du tvärtom överväldigad av alla val och tappar lusten? Svara på Månadens fråga!
  • Annons
  • Trävaruboom ger höjda timmerpriser

    Södra betalar nu 50 kronor mer fastkubikmetern för barrtimmer. Anledningen är den goda efterfrågan på sågade trävaror som spås fortsätta under hösten. Även massavedspriserna höjs.
  • Dyrt pressa priset för skogsvårdstjänst

    Dagens skogsbruk strävar efter att pressa priset på varje steg i beståndsanläggningen istället för att se till helheten. Det leder till ett sämre slutresultat – och en högre totalkostnad. Men det är inte så lätt att bryta mönstret, visar en studie från Skogforsk.
  • Annons