”Nu är man slut som skogsrebell”

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
GRATTIS! Bengt-Åke Alriksson, Alrik, får Föreningen Skogens silverkvist för sitt arbete med att utveckla teknik och metodik i ungskogsröjning.

Hur känns det att få kvisten?
– Nu är man slut som rebell! säger han lite glatt.

Alrik är en temperamentsfull mångsysslare. Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år. Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som tillverkas och säljs av Husqvarna.
– Utvecklingsarbetet har tagit femton år och varit tungt. När jag, som är praktiker, visat potentialen i ny teknik har jag mötts av ett artigt ointresse – även från den statliga myndigheten. Samtidigt gnälls det över att det röjs för litet. Men vad har SLU eller SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste decennierna?
Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga försök med samarbetspartnern Södra.
– Med smartare röjning där metodvalet hela tiden ståndortsanpassas i förhållande till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och  samtidigt få bättre ungskogar. 

Bengt-Åke Alriksson
”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor entusiasm och kunskap har ”Alrik” onekligen bevisat att man kommer långt. Foto: Sven-Eric Petersson

Alrik jämför utvecklingen sedan sjuttiotalet mellan avverkning och röjning.
– Forskningen har helt fokuserat på avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk-ligaste är att röjningsinstruktionerna är i stort samma som för fyrtio år sedan, trots att björken numera betalas mer än granmassaved.

Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket.
– Så länge björken sköts enligt gamla myter kommer den aldrig att uppskattas som det goda produktionsträdslag den är på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar”  på lövbenägna marker resulterar i kraftig stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av felaktigt utförd tidigare röjning!
– Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen möter ökade kostnader genom att importera arbetskraft och bemanningsföretag. En utväg som kommer att nå vägs ände. Detta   är ju en viktig näringspolitisk fråga, där skogsnäringen har ett stort ansvar.

– Hur ska landsbygden fortleva om ingen ­betalar kommunal löneskatt där arbetet utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad yrkeskår med små, lokala entreprenörer med spetskompetens.
– Samtidigt försvåras rekryteringen på landsbygden av att skogsbranschen har en inre fiende. Det är GS-facket som i sin ­bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt ­försvårar för unga som vill starta eget, säger Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och ­röjningsförslag.

SKOGEN 6/7 2015

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
  • Sveaskog prövar allemansgränsen

    Sveaskog har stämt fyra biltestföretag för att de kör på på frusna sjöar på bolagets marker – utan att betala. I dag möttes de i rätten. Men parterna kunde inte enas.
  • ”Formidabel köplust” bland träköpare i Kina

    Kinesiska trävaruköpare visar en ”formidabel köplust”. Under det första kvartalet i år steg den svenska virkesexporten dit markant.
  • Annons
  • Priset på massaved ökar

    Stora satsningar inom industrin gör att priset på massaved ökar succesivt i Götaland och Norrlands kustland. Det skriver Danske Bank i ett nyhetsbrev. Massavedsbehovet har ökat med ungefär 5 miljoner kubikmeter vilket motsvarar en ökad avverkning på 6-8 miljoner kubikmeter. Tillväxten i skogen är större än avverkningsnivån. Samtidigt har mer mark reserverats för naturvård. Därför är det oklart om skogsavverkningen kommer att öka i samma takt som behövs för industrisatsningarna.
  • Annons
  • Sepiabrun bild av lingonris.

    Bärfrågan kokade redan för 100 år sedan

    FÖRENINGEN SKOGEN ÅR 1916. Profithungriga bärplockare länsade skogen på kart framför näsan på markägarna. På köpet trampade de ner skogsplantorna. ”Bärfrågan” var het redan för 100 år sedan. Så här sade CG Barthelson i ett anförande på Föreningen Skogens extra sammanträde våren 1916.
  • "Skogsägare måste få ersättning"

    DEBATT Beslut om att skydda skog kan slå sönder en skogsägares ekonomi. Och det beslutet kan tas av en enskild tjänsteman på länsstyrelsen. När staten gör inskränkningar i rätten att bruka marken, bör ägaren alltid ha rätt till ersättning. Det skriver Helena Jonsson och Sven Erik Hammar, LRF.