Vi som följer skogsnäringen har sett den förändras… Allt färre söker till naturbruksgymnasierna och SLU. Skogsägarna bor längre från sin skog och behöver därför mer rådgivning. Entreprenadföretagen som sköter skogen har svårigheter att rekrytera duktiga medarbetare.
För att möta behoven måste det skapas ett större intresse för den så viktiga skogsnäringen!
När jag var liten var morfar skogsarbetare och han tog ut mig i skogen för att lyssna på göken och titta på guckusko. Jag jobbade extra på en granngård med att plocka potatis. Jord- och skogsbruket var närvarande i mitt liv även om mina föräldrar hade andra yrken.
Barn som växer upp idag är mycket längre från skog och natur. De kallas ofta för betonggenerationen. Det handlar om barn som sällan rör sig i skogen, många känner sig rent av otrygga där. Dessa barn saknar en naturlig koppling till skogen. Känns det då lockande att sätta sig i en skogsmaskin långt bort från närmaste by?
Åsa Willen är medlem och ledamot av Föreningen Skogens styrelse. Är du ännu inte medlem i vår skogliga gemenskap? Läs mer och bli medlem idag!
Klicka här
Alla dagisbarn i Sverige har någon gång haft brandbilen på gården. De har fått klättra omkring och titta på alla spännande knappar och reglage. Den är ju cool, alltså vill man bli brandman när man blir stor. Självklart hinner många ändra sig längs vägen. Men man vet åtminstone att man kan bli brandman! Hur många barn har fått se en skogsmaskin på nära håll och allt häftigt som den kan göra? Om vi nu inte naturligt rör oss i skogen så kanske skogen måste komma till barnen. För det som de inte vet något om kan aldrig bli aktuellt att jobba med.
För att vända trenden måste vi skapa en positiv bild av skog! Vi måste berätta att det är en framtidsbransch med hög lönsamhet, modern teknik och miljö- och hållbarhetsfokus.
Runt om i landet görs många bra satsningar på skogskurser för tjejer, öppet hus på naturbruksgymnasier, rekryteringsfilmer för universitet och så vidare. Allt detta är bra och behövs, men jag tror att det är för sent.
Vi måste börja mycket tidigare! Min son går i sjunde klass och både han och flera av hans kompisar har redan bestämt vilken linje de ska söka på gymnasiet. Och de gröna näringarna finns inte på deras agenda – trots att de står för mycket av det som ungdomarna idag eftersträvar.
Vi måste ta skogen till skolan redan i låg- och mellanstadiet. Skogen i skolan gör ett fantastiskt jobb och alla läromedel som lärare kan tänkas behöva finns på plats. Men hela branschen inklusive skogsägare, skogsindustrin och politikerna måste ta ett gemensamt ansvar för att skogen finns på agendan i samhällsdebatten. Då förs den även in i skolan och inte bara ur ett bevarandeperspektiv utan även ur ett brukandeperspektiv. Skogen ska vara en naturlig del i lärarutbildningen och läroplanerna.
Alla kan bidra! Vi kan tala med politiker så fort vi får chansen som till exempel vid skogens dag i riksdagen. Väck en medvetenhet om skogens betydelse för samhället.
Ställ frågor på dina egna barns utvecklingssamtal om vad de lär sig om skogen – och tipsa om Skogen i skolan.
Om vi alla hjälps åt kan vi förändra bilden av skogen! Vi kan öka nyfikenheten hos barnen, inte bara för vad man kan göra i skogen utan också vad man kan göra med den. Då kommer sannolikheten att de vill jobba inom denna fantastiska bransch att öka!
Och, till sist, är det inte dags att låta dagisbarnen få besök av en skogsmaskin?
Åsa Willén, Uppsala
Medlem och ledamot i styrelsen Föreningen Skogen
Afffärområdeschef Handelsbanken skog och lantbruk