Gallringar bör utföras tidigt. Det var talarna på ett seminarium på Gallringsdagarna i Tidaholm eniga om. Ulf Johansson som är försöksledare vid SLU:s försökspark i Tönnersjöheden i Halland rekommenderade att gran gallras vid 12 till 14 meter och tall vid 10 till 12 meter.
– Tidpunkten för förstagallringen har ingen stor betydelse för volymproduktionen, men är avgörande för att minska risken för stormskador. En tidig gallring ger också större möjligheter att välja stammar och få fart på dimensionsutvecklingen, sade Ulf Johansson.
Samtliga av de föredragshållare som deltog på seminariet var eniga om att gallringar under senare delen av omloppstiden bör undvikas. En tumregel är att inte gallra när beståndet nått en höjd på 20 meter.
– Vid 20 till 22 meters höjd börjar man komma till en gräns. Om man inte har gallrat klart då är det bättre att lämna det, låta det stå till slutavverkning och ta en lite tidigare slutavverkning, sade Anders Ehrenström som är skogsbruksutvecklare på Sydved.
Även Magnus Lindén, skogsskötselspecialist på Södra, instämde i att gallringar bör undvikas över 20 meters höjd, men ansåg att det finns tillfällen när det kan vara svårt att tillämpa i praktiken eller när det kan vara värt att ta en högre risk.
– På extremt bördiga granboniteter kan det vara väldigt svårt att hålla sig inom 20 meter. Vi har en finjusterad rekommendation där vi säger 18 meter på magra boniteter och 22 meter på de bästa. Vi tycker också att det finns tallbestånd där det är motiverat att ta en lite högre risk för stormfällning, eftersom man kan få så mycket tillbaka i ökad värdetillväxt.
Medlemmar från Skogsforum agerade personal under Gallringsdagarna.
Trots att branschen verkar ha nått en enighet i frågan visar siffror från Riksskogstaxeringen att många bestånd gallras för sent.
– Det här är siffror som vi tycker är ganska uppseendeväckande. Medelhöjderna efter förstagallring i Götaland och Svealand ligger på 15 meter. Det är ganska höga höjder man gallrar. Vid senare gallringar ligger medelhöjden på 20 meter, vilket innebär att det finns väldigt många bestånd som blivit gallrade väsentligt högre än så, sade Bert-Åke Näslund som är skötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Ulf Johansson på SLU kommenterade det faktum att det inte går att se något genomslag av rekommendationerna i Riksskogstaxeringen.
– Där trodde vi att man skulle se ett genomslag sedan de stora stormarna 2005 och 2007. Men trenden syns inte i siffrorna än så länge, så verkligheten kanske inte riktigt har hunnit ifatt ännu, sade han.
Gallringsdagarna i Tidaholm arrangerades av Skogsforum som redan har börjat planera för en repris den 29 till 30 september nästa år, någonstans i Mellansverige.
FÅR DU INTE NOG?
Får du inte nog av gallring? Häng med i den officiella tråden om Gallringsdagarna 2016 på Skogsforum.se
SKOGEN 10/2016