Lennart Eriksson och Folke Pettersson
SKOGEN har tema gallring och vi tar upp vad som händer vid olika gallringsmetoder – eller när man inte gallrar alls.
Och, framför allt, höggallrat och låggallrat duellerar i en artikel av Teresia Borgman.
Så här säger duellant Lennart Eriksson, pensionerad forskare från SLU.
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
– Jag förespråkar höggallring. Fördelarna är en grov medeldiameter i uttaget, vilket sänker avverkningskostnaden per kubikmeter. Det möjliggör ett tidigare uttag, vilket är positivt eftersom det snabbar på beståndsutvecklingen. Det blir också bättre kvistkvalitet i kommande virkesproduktion. Höggallring ger större timmerandel och bättre ekonomi, säger han.
– Med höggallring menar jag att gallra fram friska, oskadade kvalitetsdanande stammar i mellandimensionerna, så kallad kvalitetsgallring. Metoden passar flera trädslag, framför allt tall där kvaliteten belönas prismässigt, men även gran.
– Med höggallring förutsätter jag samma uttagsstyrka som i annan gallring. Teoretiskt finns även renodlad höggallring där enbart de grövsta träden tas ut, men det räcker inte, säger Lennart Eriksson.
Och så här tycker duellant Folke Pettersson, forskare inom skogsskötsel på Skogforsk.
– Jag förespråkar låggallring. Det viktigaste är att det blir betydligt bättre ekonomi för hela omloppstiden. Vinsten med höggallring är kanske en tusenlapp bättre netto vid förstagallringstillfället, men sedan blir intäkterna lägre jämfört med låggallring.
– Efter låggallring har beståndet högre rotvärde, dimensionsutvecklingen blir snabbare och volymtillväxten per hektar blir högre. Värdeskillnaderna ökar med tiden och vid slutavverkning är de betydande- till fördel för låggallring,
– Gallring betyder lite för totalekonomin för en skogsägare, slutavverkningen står för 85- 90 procent av intäkterna. Det gäller att få fram värdefulla slutavverkningsbestånd. De grövre träden bör stå till slutavverkning och uttaget inriktas mot de klenare, säger Folke Pettersson
Vill du läsa mer om gallringsduellen och gallring överhuvudtaget?
Läs SKOGEN 2/2017