Avkap gör timmer av massaved

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
APTERING. Även stockar med fel kan bli timmer i stället för massaved och därmed ge mer betalt. Vida tillämpar en metod som visar goda resultat – framför allt för säljaren.

Avkap innebär att delar av en stock kan kapas bort i bitar om tre decimeter tills felet försvinner, till exempel en krök. I rotändan är det för det mesta rotröta eller en gammal älgskada som avkapas.  När det är gjort kan massavedsbiten klassas som timmer i stället. 

Annons
Annons

Pierre QvistPierre QvistVida har börjat ge flera av sina avverkningslag i uppdrag att arbeta på detta sätt. Vinsterna är många enligt Pierre Qvist som är virkeskvalitetschef på Vida.
– Dels betyder det bättre betalt till skogsägarna, dels slipper våra sågar fel på bräder och plank som måste justeras, kapas bort. Det innebär annars fördyringar genom förändrade längder som kan bli svårsålda, säger Pierre Qvist.

Vida har gett förarna instruktioner om så kallade värdehöjande kap på 10, 30 eller 60 centimeter. På så sätt undviker man att en stock kanske vrakas och att den kan lyftas från massaved till sågbara sortiment med värdeökning som följd. 
Enligt Vidas mätningar kan en massavedsbit ha ett värde på 285 kronor utan avkap. Om däremot ett avkap på tre decimeter görs på grund av till exempel röta och resultatet blir en frisk timmerstock på 3,05 meter ökar värdet som kubb till 380 kronor. Visserligen förlorar stocken tio procent i volym, men värdet på kubbiten ökar med 33 procent. Nettovinsten blir 23 procent för skogsägaren.
– På motsvarande sätt stiger värdet även om man kapar sex decimeter. Resultatet kan ju bli en ännu värdefullare stock, säger Pierre Qvist.

Förarhytt i skördareFler snabba beslut för föraren, men vinsterna överväger enligt Vida.
Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild
För maskinföraren innebär flera kap naturligtvis stort ansvar och snabba beslut, men enligt Vida överväger vinsterna – som inte enbart handlar om skogs­ägarens intäkt. Det finns till exempel också en vinst vid skotningen, eftersom besvärande rotben och krökar inte sinkar sorteringen. Om föraren vet att ett rotben kan tas bort efter ett avkap i skogen kan han eller hon lämna lägre stubbar, så då ökar volymen totalt sett. 
Avkapade rotben i skogen innebär också att färre måste kapas i vältan. Skotarföraren slipper byta om till skyddskläder och riskerna med att arbeta i rotvältan. Ofta är avläggen dess­utom små, varför lastbilarna på grund av bristande plats måste avhämta virke löpande och lasta och köra. Risken är att stockar med för stora rotben inte hinner kapas och följer med in till industrin och kanske vrakas.

Vidas metod får också stöd av Skogforsk som har analyserat ett hundratal avverkningsobjekt med och utan avkap. Resultaten visar att i snitt kapades 0,3 procent bort av trädens volym, samtidigt som timmerandelen ökade med 2,7 procent. Det låter inte så mycket, men på en stor slutavverkning blir det mycket pengar eftersom avkapningen innebär ett större antal normala timmerstockar som är värda mer än massavedsbitarna. 
När man dessutom apterar timmerstockar i stället för massa­ved i roten på träden blir virket normalt längre och skotar- och lastbilslassen kan bli större. 
Nackdelen med avkap kan enligt Johan Möller på Skogforsk vara att mer volym blir kvar i skogen, även om en del avkapsbitar tas till vara och kan ingå in i groten. 

Så varför följer inte alla andra virkesköpare Vida när det gäller avkap? Pierre Qvist har inget riktigt svar på det och vill heller inte spekulera i hur andra virkesköpare tänker. 
SKOGEN har talat med några virkesköpare som säger att mycket handlar om tradition och ovana vid det här tänkandet. Det finns också en rädsla för att rotrötan eller älgskadan är längre än sex decimeter och då försvinner en hel del massavedsvolym om man kapar så mycket. Skadorna varierar naturligtvis i olika skogar. 

SKOGEN 4/2017

 

Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • Torbjörn Näslund och Kjell Persson

    Pådrivare bakom bildmätning fick kvist

    Torbjörn Näslund som är kontrollchef på VMF Nord har tilldelats en silverkvist av Föreningen Skogen.
  • Annons
  • Titta 57 år framåt

    Fastighetsverket har fått i uppdrag av regeringen att införa ett hållbart skogsbruk. Nu visar verket upp den nya tolkningen av begreppet. Man kommer att öka an­delen skog som är avsatt för naturvård från 70 procent till 80 procent på sina 866 000 hektar produktiv skogsmark. Omloppstiden förlängs, gödslingen är redan avvecklad och contortaskogarna står på tur.  Oj.
  • Nu kommer sommarnumret av SKOGEN

    I dagarna får prenumeranterna SKOGEN 6-7/2017 i brevlådan – men den digitala utgåvan kan du läsa här och nu!
  • Annons
  • Skogvårdslag förstärker konflikt

    DEBATT Skogsvårdslagstiftningens brister gör att konflikten mellan renskötsel och skogsbruk förstärks. Det finns inga tydliga bestämmelser för hänsyn eller kompensation för skada. Det skriver Malin Brännström, Juridiska institutionen vid Umeå universitet, i Altinget.
  • Biodrivmedel för en euro

    BIOEKONOMI. "Biomassan är inte den begränsande faktorn och därför kommer man att kunna producera biodrivmedel för en euro per liter inklusive moms."
  • Annons