2013 års motiveringar av Föreningen Skogens utmärkelser

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson leder hurraropen vid Skogsnäringsveckan 2013 för årets pristagare: Marie S. Arwidson, Lena Sammeli-Johansson, Ola Lindgren, Carl Henrik Palmér och Hannah Schweinebarth (pristagare Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfonds Kompetensutvecklingspris). Foto: Johan Ardefors.

Pristagare på Skogsnäringsveckans invigningsdag den 16 april 2013.
 

Greve Carl Bernadottes skogspris

Carl Henrik Palmér
Knivsta, skribent och jägmästare, VD Areca

Det är lätt att köra på i gamla spår, och ibland blir spåren i skogen för djupa. Få saker är därför viktigare för utvecklingen än att ifrågasätta det som görs och det som sker.

Jägmästaren Carl Henrik Palmér ifrågasätter gamla sanningar och betéenden inom allt från invanda sätt att sköta skogen och hävdvunna ekonomiska tankebanor till skogsbranschens självbild och myter.

Utan att bli  polemisk men stilistiskt skickligt lyfter Palmér i branschens egna medier fram världsbilder som sedan länge har undgått att ifrågasättas eller rent av för länge sedan passerat sitt bäst-före-datum. Han prövar den andra vinkeln, den avvikande uppfattningen, lösningen utanför skogsbrukets självpåtagna ramar.

Som obunden fritänkare med kunskap, insikt och intellektuell skärpa får Carl Henrik Palmér skogsbruket att tänka till och tänka om.
 

Guldkvisten

Lena Sammeli-Johansson
Hallsberg, VD Svenska skogsplantor

Varje år sätts över en kvarts miljard plantor i de svenska skogarna. Därmed läggs grunden för välfärden under generationer framåt. Lena Sammeli-Johansson skapar förutsättningarna för detta genom sin hängivenhet för plantproduktion.

Men plantskogen hotas av snytbaggen och kampen mot denna skadegörare har pågått länge. Snytbaggen orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar. Utan ett bra snytbaggeskydd kan uppåt hälften av de nyplanterade plantorna skadas så allvarligt av snytbaggegnag att de riskerar att dö.

Under många har insekticider varit lösningen på detta problem. Men sedan några år har alternativa metoder utvecklats som är både effektiva och kostnadseffektiva. Och plantering utan insekticider är nu verklighet.

Lena Sammeli-Johansson har ägnat hela sitt yrkesliv åt framtidens skogar. Hon har med bred och djup kunskap varit en stark motor för att driva den tekniska utvecklingen och för att ta fram ett giftfritt skydd mot snytbaggar.

Lena har haft stor betydelse för återväxten i Sverige och för utvecklingen mot ett giftfritt skogsbruk.
 

Marie S. Arwidson
Stockholm, VD Skogsindustrierna

En vital skogsnäring har mycket att bidra med till samhället - från arbetsplatser i det lilla samhället över bidrag till nationalhushållet och ända till global utveckling såväl ekonomiskt som vad gäller klimatet.

Men skogsnäringen behöver rätt villkor för att kunna utvecklas och vara så vital årtionde efter årtionde. Marie S Arwidson har under hela sitt yrkesverksamma liv stått på barrikaderna för den svenska och europeiska skogsnäringen. Konkurrenskraft, kompetens och innovation är tre grundpelare som hon outtröttligt slåss för och ingen beslutsfattare
eller opinionsbildare i och utanför landet har kunnat komma i hennes närhet utan att få ta del av den outsinliga energi med vilken hon förklarar villkoren för en vital skogsnäring – och vad den betyder för människan, landet och världen.

Marie S Arwidson har haft en stor betydelse för skogsnäringens möjlighet att ge ett så stort bidrag till ett gott samhälle som den gör i dag.


Ola Lindgren
Östersund, VD OL Inventering

Tanken om ett medvetet arbete för hållbar utveckling tillskrivs ofta Brundtlandkommissionen och 1980-talet. I svenskt skogsbruk har frågan varit levande åtminstone sedan senare delen av 1800-talet. Skörda ett träd, plantera tre. Sverige blev också under 1900-talet en av världens ledande nationer inom området skogshushållning.

En av de främsta bärarna av denna tradition är Ola Lindgren som ägnar sitt liv åt utveckling av metoder för skogsindelning, alltså inventering och planering. Hans arbete ligger bakom en stor del av det svenska skogsbrukets förvaltning av skogens virkestillgångar. Han ger därmed ett viktigt bidrag till att skogarna utvecklas och växer till så att varje generation skogsbrukare kan lämna efter sig mer än de tog över.

Olas arbete med att utveckla det så kallade Indelningspaketet som används i detta sammanhang stannar inte vid arbetet med dess solida kärna utan han har fortsatt med att hjälpa företagen med att ta dem i bruk.

Ola Lindgren har stor betydelse för skogshushållningen i Sverige.